Varje morgon åker vi samma buss som två tanter. Dessa två kommer alltid springandes ner för backen när bussen är på väg för att ställa sig först i kön och "paxa" baksätet. I början var det ganska kul. Gulligt. Nu börjar det gå mig på nerverna. Igår när jag stod för att kliva på kommer en utav tanterma och kör världens rugbytackling på mig för att gå före. Även om det verkade som en olycka bad hon inte ens om ursäkt. "Ta det lungt, ingen vill sitta längst bak ändå...kärringjävel"

De senaste dagarna har vi haft fullt upp att göra på bageriet. All vanlig personal har försvunnit med tiden och nu är det bara jag och Rebecca kvar. Andy åkte till England. Harry skulle operera knäna. Scott gick på semester och Joey hade uppkörning idag. Nu har vi börjat jobba på heltid också och igår blev det t.o.m 9 timmar (!!!). Men jag älskar verkligen det här jobbet. Jag är självgående och vet exakt vad som ska göras. Dessutom är all personal supertrevliga och superroliga och bjuder på Milkshake samt paj varje dag. Undrar om jag någonsin kommer hitta något liknande hemma i Sverige sen...

Nu har vi precis varit och köpt en present till dem då det är sista dagen på fredag. Vi ska även säga att vi kommer komma tillbaka till Sydney i slutet av mars/början av april om dom fortfarande vill ha hjälp. Då tänker vi bo/leva lyxigt och spendera alla pengar vi har på roliga saker!

Nu ska jag och Rebecca fortsätta letandet efter jobb och beställa busspass från Cairns till Sydney.

Vad är det man brukar säga? Hard work work.