Igår var det sista dagen på bageriet. För första gången kände jag mig verkligen deprimerad över att lämna stället. Det var som när jag lämnade praktiken i Mora. Alla var så himla trevlia och glada och det var så skönt att vara ifrån Köping. Det är typiskt, när man väl trivs och älskar något kan man inte stanna. Jag älskade det här jobbet. Det gjorde jag verkligen. Såg fram emot att jobba mer än att komma hem. Älskade varje sekund av det.

Min sista uppgift blev faktiskt att göra två bröllopstårtor. Eftersom ingen har introduserat marsipanen här i Australien så fick jag täcka dem med icing, något som var otroligt svårt och otroligt jobbigt. Efter varje drag jag gjorde med paletten skapades en linje och målet var att göra tårtorna helt släta vilket jag ansåg var omöjligt. Sue tyckte att det blev jättebra, men som den perfektionist jag är blev bag inte alls nöjd. Har säkert förstört någons bröllop...

Igår var det även så där varmt igen. Rekordvärme i Sydney! Vi gick och svalkade oss vid WTC efter jobbet där vi nästan frös istället. Vi inhandlade muffins och chips på hemvägen som vi avnjöt på hostlet. Otroligt skönt att slippa gå ut.

Nu tjockar vi på Donken och ikväll ska vi titta på bio! Njuta av att det är sista dagen i Sydney!