Nu kan jag för en gångs skull ta lite långledigt utan att känna dåligt samvete över att ha det.  Eleverna går nämligen på höstlov denna vecka och det blir därmed inget vikariat för min del. Det ska såklart bli jätteskönt. Dels för att inte behöva hålla trim på ett helt gäng ungdommar som tycker om att kasta pappersflygplan, skrika, inte lyssna, dansa till The Fox och spela spel som i sin tur ger mig huvudvärk vilket är ett ytterst sällsynt fenomen för min del. Dels för att slippa höra att min ålder är i det dubbla i deras ögon. De små liven...Imorgon kommer dessutom mina kusiner från Luxemburg tillbaka igen och kommer att stanna här tills på torsdag så det ska bli kul att spendera lite kvalitetstid med dem!

Om en månad åker jag upp till Kiruna. Jag önskar verkligen att jag kunde längta och hatar mig själv lite för att jag inte gör det. Men det faktum att jag inte kommer att fira jul i år igen gör mig otroligt deprimerad. Sedan kan det ju komma sig att det är värsta drömjobbet jag får med värsta bästa arbetskamraterna och den mest otroliga upplevelsen man kan drömma om som i sin tur gör att det blir en underbar jul. För att inte tala om att jag inte kommer att bo så långt bort från nordpolen och jultomtens verkstad. Jag kan åka skoter, släde, skidor, snowboard, se norrsken, uppleva mörker 24 timmar om dygnet, jobba i ett ishotell. Vad mer kan man begära?

Det känns som att jag ska åka utomlands igen. Tågresan tar lika lång tid som flygresan till Australien tog. Så det blir nästan samma sak. Jag hamnar på andra sidan jordklotet igen och kommer inte hem förrän om fem månader. Jag önskar, hoppas och ber att jag kommer få det så jäkla bra så jag inte ens känner ett behov av att komma hem. Jag kanske stannar för alltid. YOLO.

Sitter här och är helt mörbultad efter ett intensivt styrketräningspass med Hägersta GF. Kul att det dök upp så många dock, trots att själva träningen inte var mer än jobbig.

Idag har jag varit på bio med alla sjuor från Scheele. Vi såg Sune i Grekland vilket kunde ha varit en bra film om de riktiga skådespelarna från familjen Andersson hade spelat den. Jag vet inte hur det är med er men själv tycker jag att en film totalförstörs om den görs om med andra skådespelare än vad det ska vara. Då kan de lika gärna strunta i att göra den eller helt enkelt bara ge den en annan titel.

Jag fick dessutom hoppa in på en bildlektion med en klass 6:or som hade haft idrott innan. Tack och lov. De var ganska lugna den här gången. Dels för att jag hotade med att ge dem frånvaro om de pratade eller sprang runt och dels för att jag gick runt och förde konversationer om spel som HALO och GTA som fick grabbarna i klassen att spärra upp ögonen då de antagligen ser mig som en sträng lärarinna och inte som en spelnörd. Jag ska nog slösa mina pengar på en sådan där X-box när jag har kommit hem från Kiruna. Då kan jag verkligen leva upp till den där spelnörden som jag vill vara.

På tal om Kiruna. Jag fick precis reda på att solen nästan aldrig går upp där, vilket jag inte alls hade tänkt på då jag var i Boden i somras och där gick solen aldrig ner. Faktum är att jag har kollat upp det och det visade sig att solen inte ens går upp under December månad. Jag kommer att leva i ett mörker. Wow liksom.