Har legat för länge på latsidan känner jag. Huset måste städas, väskan måste packas, bilen måste kontrolleras och jag har inte ens börjat. Åker ju till Halmstad imorgon bitti och springer de 2 sista etapperna av O-ringen. Ser fram emot att komma ner till solen och värmen igen och slippa vad vi nu ska kalla det här svealandsvädret.

Halmstad:

Igår när jag var hos mormor och morfar på årets traditionella "kebabafton" tillsammans med mina kusiner, fick jag höra att mitt hår var väldigt fult, torrt, frissigt och att jag absolut inte kunde ha det så längre. Kände kärleken flöda. Jag hatar när människor konstaterar saker som jag själv är medveten om men som jag undviker att se som så allvarligt. För min mormor var det minsann allvarligt, och de följande två timmarna bestod utav ytterligare klagomål och tips om nya frisyrer och effektiva hårinpackningar.

Efter att ha blivit konfronterad sänktes självförtroendet ännu ett snäpp och jag går numera runt med huckle på huvudet. Sätter på en dyster låt vars text verkligen stämmer in på mitt meningslösa liv, och gråter en skvätt över situationen.