Nu har vi äntligen bytt boende till Wake up! Efter alla äckliga hostel vi har vandrat mellan så känns det som vi har kommit till ett lyxhotel...även om vi delar det med 8 andra personer... men dem är åtminstone trevliga och rummet är oförskämt stort så det är skönt!

I måndags flyttade vi till Bondi Beach för att spendera några dagar med Therese som numera befinner sig i Melbourne. Det kändes verkligen jättekonstigt när hon åkte, även fast vi inte träffades mer än en gång i veckan under en månad, men vi kommer åtminstone träffas om en månad igen!

Under tiden vi var på Bondi har vi bara jobbat, solat och myst vid klipporna på kvällarna. Vi köpte grillad kyckling och potatissallad häromdagen som vi avnjöt till solnedgången. Hur ultimat som helst!

Idag fick vi gå upp runt 5 för att krångla med packningen och ta med den till jobbet då vi skulle byta hostel. Det är så jävla drygt att gå runt med den där packningen, speciellt när ska åka buss, men vi klarade det tillslut.

Väl på jobbet fick vi en julklapp av Scott i form av varsin öl. Vi fick jobba övertid idag (7 timmar istället för 5(!)) och han gav oss beskedet att vi inte behövde komma på julafton, så nu har vi fått långledigt ända fram till onsdag nästa vecka! Vi har sagt att vi ska använda den här tiden på Wake up till rehabilitering då de senaste veckorna har varit fulla med blandade känslor, äckliga hostel och vidriga människor. Jag har känt mig så nere hela tiden. Trivs inte alls i storstaden. Jag förstå inte folk som gör det. Stressade, konstiga människor. Bilar. Byggnader. Jag vill bara skrika. Saknar någon att prata med. Någon som förstår. Saknar Erika!

Nu när vi checkade in på Hostlet kändes allt bra igen. Nytt och fräicht. Vi har precis varit och inhandlat lite julmat och imorgon ska vi åka till IKEA igen och köpa mer gott! ÅH vad jag längtar!

Nej, nu ska vi försöka komma ifrån donken som vi har suttit vid ett tag, ut på lite shopping inför nyår! älskar kläderna här i Australien, så färgglada och framförallt billiga!

Sen väntar den efterlängtade sängen och boken Hunger games; catching fire!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...