På fredagen struntade vi alla utflykter och tog en välförtjänt sovmorgon istället. Vi chillade framför TV:n innan vi gick ner till matsalen och åt en fet frukost.

På förmiddagen begav vi oss ut på en liten tur genom stan. Vi hade som mål, innan vi kom till Holland, att hitta en coffee shop och bara fota. Vi hittade dock inte mer än en liten butik som sålde haschpipor.

Vidare på vår vandring såg vi en ladugård (?) som låg belagt vid en lekpark mitt i stadens centrum. Kändes lite awkward sådär. Men samtidig, hela landet var ju awkward.

Till lunch gjorde vi en repris på Donken då vi inte orkade leta efter något annat matställe.

Vi hann inte göra så mycket mer innan det var dags att åka iväg på Galamiddagen och prisutelningen. När vi väl kom dit blev vi chockade av hur lyxigt och elegant det var. Typ royal-feeling. Vi fick en välkomsdrink. Vi blev serverade vid bordet. Vi fick 4-rätters. Vi fick olika viner att dricka till respektive rätt, och typ 50 olika bestick att välja mellan. Fick lite smått panik då jag vanligtvis brukar slafsa i mig maten, och frågade om rådgivning typ hela tiden då jag inte visste hur jag skulle göra

Cirka 2 timmar in i middagen säger min serveringslärare, Sibin, en klockren sak som lättade på stämnigen något så enormt.

Vi satt runt bordet och Sibin hade en vanlig konversation med vår rektor Arne. Det blev en tyst minut och när han ska sätta igång och prata igen säger han istället:

-Du, Achmed!...

Jag vet inte om det var mängden alkohol i blodet eller om det berodde på den 2-timmars pinsamma tystnaden. Men det här missödet ledde till ett enormt asgarv från mig och Julia, som varade i typ 10 minuter. Alla andra runt bordet satt med en wtf-look medan vi höll på att dö av skratt. Tårarna bara spruta. GUD. Jag skrattar än.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...