På fredagen struntade vi alla utflykter och tog en välförtjänt sovmorgon istället. Vi chillade framför TV:n innan vi gick ner till matsalen och åt en fet frukost.

På förmiddagen begav vi oss ut på en liten tur genom stan. Vi hade som mål, innan vi kom till Holland, att hitta en coffee shop och bara fota. Vi hittade dock inte mer än en liten butik som sålde haschpipor.

Vidare på vår vandring såg vi en ladugård (?) som låg belagt vid en lekpark mitt i stadens centrum. Kändes lite awkward sådär. Men samtidig, hela landet var ju awkward.

Till lunch gjorde vi en repris på Donken då vi inte orkade leta efter något annat matställe.

Vi hann inte göra så mycket mer innan det var dags att åka iväg på Galamiddagen och prisutelningen. När vi väl kom dit blev vi chockade av hur lyxigt och elegant det var. Typ royal-feeling. Vi fick en välkomsdrink. Vi blev serverade vid bordet. Vi fick 4-rätters. Vi fick olika viner att dricka till respektive rätt, och typ 50 olika bestick att välja mellan. Fick lite smått panik då jag vanligtvis brukar slafsa i mig maten, och frågade om rådgivning typ hela tiden då jag inte visste hur jag skulle göra

Cirka 2 timmar in i middagen säger min serveringslärare, Sibin, en klockren sak som lättade på stämnigen något så enormt.

Vi satt runt bordet och Sibin hade en vanlig konversation med vår rektor Arne. Det blev en tyst minut och när han ska sätta igång och prata igen säger han istället:

-Du, Achmed!...

Jag vet inte om det var mängden alkohol i blodet eller om det berodde på den 2-timmars pinsamma tystnaden. Men det här missödet ledde till ett enormt asgarv från mig och Julia, som varade i typ 10 minuter. Alla andra runt bordet satt med en wtf-look medan vi höll på att dö av skratt. Tårarna bara spruta. GUD. Jag skrattar än.