Imorse hände något som aldrig har hänt förut. Något som jag har varit strängt beslutsam om att jag inte skulle utätta mig för. Något som upphörde men som jag, fram tills idag, hade världsrekord i. Vad hände?

Okej, det faktum att jag, under mina 12 (?) år i skolan aldrig har skolkat, eller på något sätt fått ogiltig frånvaro, var lite skrämmande att få bekräftat. Ändå, när mamma kom in 08:20 för att fråga när jag började, vart jag inte panikslagen. Eller okej, jag hoppade upp ur sängen, sa fan på 7 olika språk och använde hundschampo istället för kroppstvål. Men ändå. Jag fick något att skriva om i alla fall.

Förutom detta hade jag prov i samhällskunskap, vilket halva klassen skolkade på, och som inte alls gick bra. Jag lämnade in det, fick en frågande blick av läraren, som sedan sa att jag var tvungen att göra om det, utan att ens ha läst igenom mina svar. Jag fick gråten i halsen.

På svenskan hade jag också prov, det var lättare att förstå, men för mycket text, så jag orkade inte göra alla frågor. Såhär på efterhand önskar jag att jag hade pluggat mer så jag hade haft det gjort. Men samtidigt. Hur kan man lägga prov efter en helg? Man kan väl lika gärna ta bort helgen om man ändå måste plugga. Helt meningslöst.

Nu ska jag sätta på julmusik, plugga lite samhäll och gråta en skvätt över situationen.