Idag var det dags för invignings ceremoni vid campus. Vi gick upp tidigt för att äta frukost och byta om till advokat-outfit innan vi vandrade vidare till bussarna. Invigningen ägde rum i en kyrka och vi fick gå backstage för att samlas vid våra flaggor innan en gemensam ingång genom åskådarna. Det var lite mäktigt sådär.

Invigningen varade i cirka 2 timmar med allt från häftiga dansuppträdande till långa, uttråkade tal om flygplan.  

Efter invigningen gick vi vidare till Campus, där tävlingarna skulle äga rum, och åt lunch. Det serverade bland annat lasagne för andra gången i rad.

klockan 2 skingrade vi oss åt för att gå till respektive klassrum och träffa våra nya tävlingskompanjoner samt att få lite mer information om tävlingen. Jag fick reda på att jag skulle tävla på onsdagen och hamnade med en makedonsk tjej som hette Stefanija. Vi lärde känna varandra och försökte komma på vad vi skulle göra för bakverk. Hon förstod knappt engelska och vi kom inte fram till mer än, "I do three, you do three". Vi fick gå in i köket som vi skulle tävla i och kolla in alla matrial. Hon var inte särskillt samarbetsvillig och stack iväg innan jag hade hunnit förklara mina ideer. Redan då kände jag att vi skulle faila totalt på tävlingen. Jag väntade in mina fina vänner innan det var dags att åka tillbaka till hotellet igen. Julia hamnade med Lorenzo från holland och fick tävla på onsdag eftermiddag. Erika hamnade med christina från spanien och fick tävla på torsdag förmiddag.

På kvällen blev det stående middag på Carlton Beach Hotel med plockmat och lasagne för tredje gången. Vi gick tillbaka till hotellet lite tidigare då jag var tvungen att prata mer med min kompanjon samt skriva recepten. Jag blev inte klar förrän 01:30 på natten då vi, helt utmattade, kunde gå och lägga oss.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...