idag var det dags för den årliga invigningen av o-ringen+milko-stafetten. efterlängtade martina hade äntligen kommit och vi drog iväg till scenen jagade av en hel orkester. vi kommer fram och ser världens snygging som står och sjunger, desperat börjar åsa, theresa, amanda och jag skrika som galningar, alla andra glor på oss som om vi är knäppa men so what?! vi står där helt förtrollade, när det helt plötsligt kommer upp en gubbe och förstör allt. han börjar snacka om en massa skit och ingen lyssnar. sen kommer han ture svantesson, svante turesson eller va fan han nu heter, och börjar sjunga. jättttevackert!o___0. efter ett tag var det dags för milkostafetten (äntligen börjar det hända något) på första sträckan var det ingen mindre än janne som drog iväg med världens fart, alla vi västmanlänningar står och hejjar och skriker, så högt att vi typ överröstade speakern. hihi opsi!;) janne kommer in och växlar vidare till melina, vi andra fortsätter skrika som galningar och blir typ döva av rasmus gastuta*host*. melina kommer in och har plockat en massa placeringar, hon växlar vidare till andreas, som oxå springer på bra, och så slutligen drar johanna iväg på sista sträckan, hon gör att kanonlopp och västmanland slutar på en 12:te plats. en mycket bra placering! vi drog tillbaka till campingen för att ladda inför morgondagen, i hopp om att göra ett kanonlopp

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...