Jag minns den där gången jag stod mitt ute i skogen, 2 timmar efter start, ovetande om vart jag var och gråtandes efter mamma. Den där gången det tog mig 30 minuter att hitta en kontroll som, för en normal orienterare, skulle ta 2 minuter. Den där gången det blixtrade, åskade och regnade som värst när jag stod på en höjd helt ensam och rädd. De där gångerna jag likt förbannad kom i mål lovande om att sluta den där helvetes, jävla sporten.

Det står 15 pokaler, 18 medaljer och 22 planketter på min hylla. Jag har haft några bra stunder också.

Jag orienterar inte mycket längre. Men de fåtal gånger jag kommer ut känns det som det är det roligaste som finns, även om jag bara bommar och springer fel.

Jag älskar verkligen sporten ändå.

Genom tidens orienteringsbilder. Mamma sa att jag alltid var glad som en solstråle när jag kom på upploppet. Det gick alltså dåligt på samtliga tävlingar.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...