Igår var vi ute och solade igen, denna gång bland klipporna på Tamarama beach som ligger några hundra meter från Bondi och som är så otroligt vackert! Allting ser ju så mycket häftigare ut här än hemma, känns nästan som man har kommit till en helt annan planet. När vi kom tillbaka till hostlet satte vi oss ner för att söka jobb igen. Utan någon vidare lycka dock.

På kvällen släppte vi jobbsökandet helt och gick ut på en powerwalk från Bondi till Bronte beach. Så otroligt skönt att bara gå! Vi sprang ner för alla backar med sprudlande lycka av att vara fri. Kändes verkligen som man svävade på moln.

Idag var vi in till city och work and travel kontoret igen för att verkligen sätta oss ner och ringa runt till olika accommodations och fruktplockarjobb. De vi ringde till var antingen upptagna eller fullbokade, så då fick vi nog och skrev vi upp oss på en lista för att arbeta här i Sydney. Det är nästan garanterat att man får jobb här, men jag vill verkligen inte vara kvar i Sydney längre. Vi alla känner att vi har fått nog av storstadslivet och vill ut i outbacken. Jag hoppas och önskar att vi får jobbet i Tasmanien för då jobbar vi över jul och nyår och tjänar massor med pengar.

Imorgon ska vi åtminstone Carpe Diemma lite och åka Harry Potter-tåg till Blue Mountains för att vandra. Se lite kängurus, ormar, spindlar och andra muterade djur. Ska bli riktigt skönt att komma ut i naturen för en gångs skull och slippa se allt äckelstorstadsliv.

Nu ska jag och Rebecca färga håret. Hoppas att det reparerar sig någorlunda för det har blivit så otroligt sönderslitet av allt saltvatten och solsken. So depressing.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu är det verkligen längesen man skrev här...oj oj oj. Jag har  funderat på att ta igen bloggandet igen efter dessa 13(månader) som jag inte har varit aktiv, men det har liksom inte blivit av...Vet inte vad som hände heller. Livet kom emellan antar j...

Jag vet att ni som följer mig går in här varje dag och ser om jag har skrivit någonting nytt. Just det, jag syftar på er mormor, morfar, pappa och mamma. Faktum är att hela ishotellet är ett värsta top secret agent ställe och man får inte gå ut med v...

När jag klev av tåget i Kiruna blev jag bemött av ett kallt och väldigt vitt vinterland. Något frusen och ovetande om vart jag skulle ta vägen stannade en bil framför mig med namnet ICEHOTEL printat på den. Bussturen från Kiruna fram till Jukkasj...

Japp, så var jag iväg igen. Måste erkänna att det var något mer känslosamt att åka iväg nu än vad det var när jag åkte till Australien. En tår rullade till och med ner på kinden. Man kan väl säga att jag packade in i sista minut. Jag kom på saker ...

Häromdagen begav jag mig ut till Sherwoodskogen för ett träningspass. Jag tog såklart med mig min kära GoPro för att filma hela förloppet. Jag vet inte om det blev så mycket till träningen då jag genast intog en slags regissörsroll och sprang runt oc...